UPP Avel i Tyskland Avel i Frankrike
Avel i Nederländerna Avel i Belgien Avel i Sverige, RAS
Korthals Griffon Hem / Om rasen / Avelskrav i Europa
 
 Om rasen  Rasstandard
Avelskrav i Europa
 
 

Avelskrav inom rasen griffon korthals i Europa

Inehåll: Avel i Tyskland Avel i Frankrike Avel i Nederländerna Avel i Belgien Avel i Sverige, RAS

Avels och registrerings /stambokförnings bestämmelser skiljer sig en del mellan de olika klubbarna i Europa. Jag har här valt att ta med de förutsättningar som gäller i Tyskland, Frankrike och Nederländerna då ju samtliga dessa länder kan anses vara E.K. Korthals och / eller rasens ursprungsländer. Generellt gäller att i samtliga länder är det de enskilda rasklubbarna som sätter upp krav för avel och som stambokför valpar, till skillnad från Sverige där såväl stambokförning / registrering och avelskrav för att valparna skall få registreras handhas av SKK, Svenska Kennel Klubben. www.skk.se Gemensamt för samtliga rasklubbar då det gäller bedömningen av HD är att man använder sig av Norbergs vinkel och att enbart grad A och B räknas som friröntgade. Vid redovisningen av andel HD belastade hundar inom rasen inkluderar de kontinentala klubbarna vad gäller griffon korthals grad C bland de icke fria hundarna (dvs C, D och E). I Sverige räknas normalt inom de flesta raser endast grad D och E samman då procenten HD belastade hundar inom rasen uppges.
I Sverige finns för samtliga raser ett dokument kallat RAS (Ras Specifik Avelsstrategi) där rasklubben har antagit ett dokument som beskriver den svenska populationen, historik, nuvarande avel och framtida avelsmål. I Sverige finns de önskemål som klubben önskar att uppfödarna följer för ex avelshänvinsning inkluderade i RAS - och de tvingande avelsföreskrifterna (ex känd HD status) är få. Alla RAS registreras av SKK och en uppföljning skall sedan 2010 redovisas i varje års verksamhetsberättelse. RAS för griffon korthals i Sverige skrevs 2004 med tillägg 2006 och godkändes nästan omgående av SKK utan önskemål om kompletteringar och ändringar. I arbetet med att ta fram RAS deltog förutom rasrepresentant, husdjursagronom, Sara Beckman (samordnande) även övriga Svenska korthalsägare samt avelsråden i Tyska, Franska och Nederländska klubbarna. Inför den årliga uppföljningen får samtliga svenska ägare av rasen möjlighet att yttra sig över dokumentet liksom den kompletta verksamhetsberättlesen.
Självklart kan de svenska ägarna även under löpande år kontakta rasrepresentanten med synpunkter och för hjälp av tolkningen av RAS eller för råd i avelsfrågor. Visst samarbete och rådgivning sker även till Finland i dessa frågor. I den svenska aveln har hittills omfattande hjälp tagits av tidigare tyska avelsrådet samt framför allt den nederländska klubbens avelsråd.

Avel i Tyskland

Den Tyska griffonklubben Griffon-Club e.V. 1888 är den klubb som ursprungligen startades av E. K. Korthals och hans vänner. För att valparna skall få stambokföras i tyska griffonklubben krävs att båda föräldrarna genomgått minst godkänd HZP, Herbst Zucht Prufung (höst avels prövning) eller VGP, Voll Gebrauchs Prüfung = fullbruksprov och godkänd exteriörbedömning. Båda föräldrarna måste ha friröntgade höfter, FCI grad A eller B (norbergs vinkel). Parningen skall även godkännas av Griffon-Club e V :s avelsråd. Dessa krav måste alla vara uppfyllda före parningen. HZP är ett mindre fullbruksprov som är ämnat att i första hand testa hundarnas anlag och inte så mycket deras träning. Deltagande hundar får vara högst 24 mån. Höstavelsprövningen omfattar; fältprov (arbete som stående fågelhund), vattenapportering, stötande av änder i vass, apportering av fågel vid fritt sök på fält, släpspår med hårvilt (kanin), apportering av räv, skott-fasthet, följsamhet , mental- samt exteriör- och hårlagsbedömning. Om möjligt testas hunden på färsk harlöpa för att fastställa om den är spl, spuhr laut -skallar på spårvittring eller sil, sichtlaut -skallar enbart vid åsynen av drevdjuret. Förr testades rovviltsskärpa mot levande katt men detta är nu avskaffat. Regelverket har ändrats våren 2010 och det är numera enbart tillåtet att starta tyskägda hundar på de tyska avelsprövningaran. Fullständiga krav för avel finns på Tyska griffon klubben "Zuchtvoraussetzungen". I Tyskland registreras ca 80-100 valpar per år.

Avel i Frankrike

För att få registrera / stambokföra valpar i den Franska griffonklubben krävs även här att båda föräldrarna har godkännda arbetsprov. Det franska avelsprovet är en test av unghundens anlag som stående fågelhund. Det görs då hunden är ca sex månader. Hunden prövas som stående fågelhund i fält. I samband med stånd utförs promenerande resning med föraren. Franska hundar som importerats till Tyskland har presterat mycket bra på de mer omfattande tyska proven. I vissa fanska linjer har på senare år rapporterats problem med apportvilja men sedan detta uppmärksammats arbetar dessa kennlar med att få tillbaks och utveckla apportanlagen. Båda föräldrarna måste ha friröntgade höfter, FCI grad A eller B (Norbergs vinkel), före parningen för att valparna skall få registreras i griffonklubben. Idag finns flera avelslinjer bland de registrerade griffonerna i Frankrike där inga hundar fem generationer bakåt har höftledsfel. I Frankrike beräknas endast 2% av registrerade hundar vara HD belastade. Det registreras ca 1200 - 1500 valpar per år.

Avel i Nederländerna

Liksom i övriga länder krävs att båda avelshundarna godkänts vid jakthundsprov. I Nederländerna kan hundarna utföra arbetsprov med diplom grad C, B och A. Lägst grad B alternativt pris på fältprov krävs för avelshundar inom griffonklubben. Närmast föregående lägre nivå måste alltid vara godkänd vid innevarande prov innan hunden får gå upp ett steg. Proven omfattar; C: platsliggning, kaninapport, fot och fritt följ, framförsändande, vattenapportering av and, B: apport över djupt vatten, markeringsapport av and och fri aportering av and i skog, A: dirigeringsapport på land och släpspår av kanin och självständigt spårarbete efter and efter passering av djupt vatten. För att få registrera valparna i den Nederländska griffonklubben måste båda föräldrarna före parning ha friröntgade höfter, FCI grad A eller B (Norbergs vinkel). Registreringstalen ligger kring 100 valpar per år.

Avel i Belgien

Avelshundarna skall passera jaktprov. Båda föräldrarna skall vara HD fria.

Avel i Sverige, RAS

Länk kommer att infogas.